Patienter på Viskadalens och Varbergs djurklinik

Dennis hade en hård knöl på sin högra kind som snabbt växt till. Vid första besöket hos oss var den stor som ett hönsägg. Han röntgades och en slät välavgränsad knuta av bentäthet påvisades. Nästa steg, för att få en säker diagnos, var att ta ett vävnadsprov från knutan. Det visade sig vara en godartad tumör utgående från skelettet i kinden. Tumören var så stor att den börjat ge Dennis besvär. Beslut togs att försöka operera bort tumören. Ingreppet blev komplicerat- området är rikt på stora kärl och nerver. Det gick lyckligtvis mycket bra. Dennis började äta uppblött foder redan dagen efter operationen. Såren i munnen läkt fint utan tecken på infektion. Trots att hela kindbenet avlägsnats såg hans två ansiktshalvor nästan likadana ut efteråt.

Fakta kring operationen

Ingreppet utfördes från munhålan. Mjukdelarna i kinden lossades från kindbenet så att tumören blottades (bild 1). Därefter sågades hål på kindbenet in till näshålan. Hålet påbörjades precis bakom den första kindtanden och hålet sågades upp till ögats inre ögonvinkel. Därefter sågades det hål på kindbenet från den yttre ögonvinkeln och ner till munnen så att skåran slutade bakom den innersta kindtanden. Avslutningsvis sågades hål in i näshålan ca 5 mm innanför raden med kindtänder (bild 2). När detta var gjort kunde hela kindbenet inklusive bentumören lyftas ut (bild 3) varefter operationssåret syddes ihop (bild 4).

Lillans livmoder var fylld med stora mängder var och sekret. Hennes livmoder vägde 5,2 kg mot normalt ca 200 gram.

Lillans sista löp ville aldrig ta slut. Hennes blödning blev utdragen och övergick i en illaluktande flytning. Hon blev tröttare än normalt och fick kraftigt ökad törst. Det är typiska symptom för en livmoderinflammation vilket är vanligt på medelålders till äldre tikar veckorna efter löp.

Lillan sattes in på antibiotika- behandling på en annan klinik. Hon blev inte bättre av antibiotika- behandlingen vilket tyvärr är ganska vanligt vid livmoderinflammationer. Efter 9 dagars behandling med antibiotika utan effekt kom Lillan till oss. Undersökning med ultraljud visade på en kraftig varfyllnad i livmodern. Det beslutades att operera bort hennes livmoder och äggstockar. Efter operationen piggnade Lillan snabbt till och återgick till sitt gamla jag.

En kanyl har förts in till ryggmärgen för injektion av kontrastvätska.

Ryggmärgen omges av kontrastvätska (vit) på både över- och undersidan utom förbi disken mellan första och andra ländkotan. Den disken har gått sönder och diskmassa har trängt ut uppåt och utsatt ryggmärgen för tryck. Trycket gör att ingen kontrast får plats att färga in runt ryggmärgen i det aktuella området.

Indra kom till oss med kraftiga smärtor från ryggen och hade mycket svårt att gå på sina bakben. Hon hade typiska symptom på ett diskbråck. Det innebär att diskmassa trängt ut och utsatt ryggmärgen för tryck med förlamning i bakbenen som följd. Bortfallet av nervfunktion till bakbenen var så kraftigt att beslut fattades att operera henne. För att fastställa vilken disk som gått sönder gjordes en röntgenundersökning med kontrastvätska runt ryggmärgen, så kallad myelografi. Undersökningen visade att disken mellan första och andra ländkotan orsakade Indras besvär.

Vid operationen som följde frästes det ut en rektangulär öppning på första och andra ländkotan i anslutning till disken. All åtkomlig diskmassa togs försiktigt bort. Indra återfick successivt förmågan att gå på sina bakben under den första veckan efter operationen.

Axel är nu pigg och glad igen.

En ameroid constrictor.

Axel är en oerhört charmig liten blandrashund. När han kom in till oss var han trött och saknade aptit. Vår utredning visade att han led av en så kallad portosystemisk shunt. Det innebär att han hade ett felplacerat blodkärl som ledde det näringsrika blodet från tarmarna direkt till stora hålvenen. Normalt ska det näringsrika blodet först passera levern där det mesta av näringen tas upp.

Axel blev opererad hos oss varvid det felplacerade blodkärlet lokaliserades och slöts med en ameroid constrictor. Han mådde bättre nästan direkt efter operationen och återgick till sitt rätta glada jag under de följande två veckorna. Den tidigare så magre lille Axel som inget ville äta tömde plötsligt sin matskål och stod sedan vid vasken och skällde för att få mer!

Fakta om Portosystemisk shunt
Normalt ska det näringsrika blodet från tarmarna ledas till levern där näringsämnena tas upp. Axel hade en allvarlig kärlmissbildning som gjorde att det näringsrika blodet från tarmarna passerade förbi levern direkt ut i kroppen.

Oftast får hundar med denna typ av kärlmissbildning allvarliga symptom före ett års ålder. För att rädda livet på Axel var det således nödvändigt att operera honom och sluta det felplacerade kärlet. Om kärlet knyts av tvärt vid operationen påverkas blodcirkulationen kraftigt med mycket stor risk för dödlig cirkulatorisk kollaps.

Istället för att knyta av kärlet tvärt använde vi en ny metod- kärlet slöts med en så kallad ameroid constrictor. Det är en metallring vars insida är klädd med ett protein, kasein. Under operationen träddes ringen runt det felplacerade blodkärlet. När ringen fuktas av vätskan i kroppen sväller proteinet på ringens insida långsamt- under cirka 14 dagar. Den långsamma ansvällningen gör att kärlet sluts successivt vilket får till följd att blodcirkulationen hinner anpassa sig till de nya förhållandena. Patienten klarar sig på så vis från cirkulatorisk kollaps.

Detta är ett fint exempel på hur ny teknik bidrar till att rädda liv på våra patienter.

Bacco i skogen.

Diagnos: Brusten mjälte

Bacco kom in till oss för att han plötsligt blivit trött och vinglig. Vid undersökning av Bacco påvisades fritt blod i bukhålan, samt att ett område på hans mjälte inte såg normalt ut. Beslut fattades att operera honom omedelbart. Det visade sig vid operationen att hans mjälte hade brustit med en kraftig blödning till bukhålan som följd. Mjälten togs bort. Bacco återhämtade sig snabbt och är idag, drygt ett år senare, pigg och glad.

Fakta om brusten mjälte
Förändringar i mjälten, som leder till att mjälten spricker, är inte helt ovanligt på hundar. Det förekommer både elakartade tumörer som orsak samt godartade förändringar. Statistiskt så är grundorsaken i cirka 50 % av fallen med brusten mjälte hos hund en elakartad tumör. Dessa tumörer har som regel redan spritt sig i kroppen när mjälten spricker. Att ta bort mjälten botar inte hunden i dessa fall. Hos de övriga 50 % med brusten mjälte är prognosen god. Grundorsaken är i dessa fall t ex ett trauma mot mjälten eller en godartad tumör. Vi skickar alltid ett vävnadsprov från det brustna området på mjälten för undersökning i mikroskop. Det gjordes följaktligen även på Bacco. Inga tecken på något elakartat kunde påvisas hos honom.

Diagnos: Akut njursvikt

Ceasar kom till oss akut en söndag. Då hade han kräkts några dagar samt matvägrat. Blodprov visade att Ceasar hade skyhöga halter med urinämnen i sitt blod. (Kreatinin 910, normalt <140.) Hans njurar fungerade med andra ord inte.

Ceasar fick behandling med dialys, det vill säga rening av blodet på urinämnen. För människor finns stora och dyra dialysapparater för rening av blod. Det har vi inte tillgång till inom djursjukvården. Istället fylldes bukhålan på Ceasar med dialysvätska, så kallad intraperitoneal dialys. Vätskan är mättad med ämnen som hjälper till att dra till sig urinämnena i blodet. Vätskan fick verka 1-2 timmar i bukhålan innan den tappades ur och ersattes med ny. Ceasar behandlades intensivt på det viset under 3 dygn.

Därefter hade vi lyckats få ner halten urinämnen i hans blod till normala nivåer. Den konstgjorda reningen av blodet avbröts och vi följde sedan med spänning hur halten med urinämnen i Ceasar blod utvecklades. Till vår stora glädje förblev njurvärdena nästan normala. Ceasar egna njurar hade återhämtat sig och renade blodet på egen hand igen. Han var dock medtagen och ville inte äta själv. En öppning gjordes på hans hals och en sond lades ner via matstrupen till hans magsäck. Via sonden gick det på ett enkelt sätt att ge Ceasar så mycket mat som han behövde utan att stressa honom. Det tog 14 dagar innan Ceasar åt ordentligt själv varvid sonden togs bort.

I skrivande stund, 1 år senare, mår Ceasar utmärkt och har gått upp till normal vikt. Allt arbete vi lade ner på Ceasar gav utdelning!

Ceasar.

Fakta om njursvikt
Njursvikt är vanligt på äldre katter. I flertalet fall har njursvikten utvecklats långsamt under lång tid- så kallad kronisk njursvikt. Den normala njurvävnaden har sakta ersatts av ärrvävnad. När en katt drabbats av detta finns inget hopp om ett fortsatt liv utan katten måste avlivas.

I Ceasars fall hade han varit inne hos oss ett par veckor före sitt akutbesök för behandling av tandsten. Före sövningen hade vi kontrollerat hans njurfunktion med ett blodprov. Provet visade normal njurfunktion. Vi visste således med säkerhet att Ceasar led av akut njursvikt, det vill säga att njurfunktionen plötsligt slagits ut. Vid akut njursvikt finns chansen att njurfunktionen kan återhämta sig. Det kan ta ett antal dygn och under tiden måste blodet renas från bland annat kalium och urinämnen på konstgjord väg.

Diagnos: Ryggsmärtor från L7S1

Isto hade haft tilltagande ryggsmärtor sedan ungefär ett år när han kom till oss. Han gick med korta steg på bakbenen samt roterade sitt högra benet utåt. På grund av smärta från ryggen ville han inte hoppa uppåt längre och rätt vad det var kunde han gnälla olyckligt när det högg till i ryggen på honom.

Vid undersökningen av Isto ömmade han från området mellan sista ländkotan och första korskotan. Isto röntgades och kraftiga förändringar i och runt den aktuella disken påvisades. Hans smärta orsakades av att nerverna i ryggmärgkanalen inte fick plats utan utsattes för tryck. Tillståndet kallas L7S1- syndromet. Isto blev opererad hos oss varvid taket på sjunde ländkotan samt på första korskotan togs bort. På så vis blev det mer plats för nerverna så att de inte utsattes för tryck. Redan efter ett par dagar rörde han sig bättre än före operationen. Efter en månad var han smärtfri och rörde sig normalt.

Fakta om L7S1 syndromet
Leden mellan sjunde ländkotan och första korskotan är den led i ryggen på hundar där rörligheten är absolut störst. Sannolikt är det orsaken till att disken mellan dessa kotor ofta drabbas av skador. Vanligast är det på aktiva hundar av stora raser. Schäfer är den ras som oftast har denna typ av problem.

Mitt på röntgenbilden ser vi disken mellan den sjunde ländkotan och första korskotan. En benbrygga ses under disken (nedre pilen). Det är vitare än normalt på sidan av kotorna i anslutning till disken på grund av inflammation och benpålagringar (övre pilarna).

Frakturen har fixerats med ett stift i märghålan, samt två stift över och under frakturen. Metallstiften fixeras sedan med en plastskena på vardera sidan av benet. På röntgenbilden är plastskenorna ännu inte på plats.

Diagnos: Skenbensfraktur

Det bästa i livet för en greyhound är att springa och Dunder är typisk för rasen. En dag råkade han i full fart springa in i en brunn. Dunder skrek och ville inte stödja på sitt vänstra bakben därefter. Benet stod i en obehaglig vinkel.

Dunder kom till oss akut. Han fick smärtstillande och röntgades varvid det visade sig att hans skenben gått av. Dunder opererades. Vid operationen fördes två metallstift igenom skenbenet ovanför respektive nedanför frakturen. Stiften fixerades till varandra med snabbhärdande plast. Ett stift placerades även i märghålan inuti skenbenet för att ge ännu bättre stabilitet åt frakturen.

Metallstiften togs bort efter 12 veckor. Sedan började träningen för att komma i form igen. Dunder var en tävlingshund före olyckan och tävlade bland annat på Borås Greyhound Park. Slutet blev lyckligt för Dunder, 6 månader efter det olyckliga mötet med brunnen stod han åter på startlinjen. Han fick tillbaka normal styrka och rörlighet i benet och fungerade bra på tävlingsbanan i flera år.

Fakta om skenbensfrakturer
Den typ av fraktur som Dunder hade kan stabiliseras antingen med den teknink vi valde, så kallad transfixering, eller med en platta och skruvar. Att gipsa benet var inget alternativ av flera skäl. Hundar står inte med raka bakben, som vi människor, utan har en vinkel i sina knäleder. Vinkeln gör att krafterna kommer att verka snett på skenbenet . Det gör det omöjligt att få en skenbensfraktur stabil med hjälp av gips. Risken blir även mycket stor att ett gips skaver. Det finns mycket muskler på baksidan av skenbenet. Musklerna är mjuka och gör att ett gips inte sitter stabilt.

Dunder i full fart efter operationen.

Dunder är nu helt återställd. Endast ärren i huden visar vad han varit med om.

Stanley trivs med livet på landet och när han är i farten märks det nästan inte att han saknar ett ben.

Diagnos: Fraktur

Stanley hade varit försvunnen i 5 dagar när han plötsligt dök upp hemma. Hans vänstra bakben var brutet strax under hasleden. Huden hade brustit så att frakturändarna var blottade. Det enda som höll ihop tassen med kroppen var en smal hudflik. Skadan hade med all säkerhet skett 5 tidigare, d v s den dag som Stanley försvann. Såret var nämligen inte bara smutsigt utan en mängd fluglarver hade hunnit utvecklas i såret.

Den dåliga blodcirkulationen till tassen och de omfattande fluglarvsangreppen gjorde att benet inte gick att rädda. Stanleys är en mycket sympatisk katt och hans ägare tyckte att han var alldeles för ung för att sluta sina dagar. Lösningen blev att amputera hans ben ovanför knäet.

Stanley återhämtade sig snabbt efter operationen och har i skrivande stund haft 2 lyckliga år hemma. Han hoppar upp och ner från möbler, klättrar i träd och gör i stort sett allt som en 4- bent katt gör.

På röntgenbilden ser man urinstenen (den vita ovala strukturen) som fyllde upp hela urinblåsan på Molly.

Diagnos: Urinsten

Molly hade haft besvär med variga flytningar en tid. Vid besök hos den lokala veterinären ordinerades antibiotika, men Molly blev bara sämre. När hon kom till oss hade hon kraftigt nedsatt allmäntillstånd och ett par graders undertemperatur. Vid röntgenundersökning av buken hittades en 3,5-4 cm stor urinsten i hennes urinblåsa.

Molly behandlades mot chock med dropp och antibiotika samt lades på värmedyna för att få upp kroppstemperaturen till normal nivå. Därefter opererades hon varvid urinstenen togs bort ur urinblåsan. När urinblåsan öppnades visade det sig att urinstenen låg omgiven av var istället för urin. Urinstenen hade skadat slemhinnan i urinblåsan så kraftigt att Molly fått en kraftig sekundär bakteriell infektion i sina urinvägar. Molly var alltför medtagen och trots våra ansträngningar somnade hon in ett dygn efter operationen.

Diagnos: Mjältomvridning

Bosson hade under flera månader haft dålig aptit, kräkts och varit svullen om magen. Han blev periodvis bättre men magrade ändå sakta av. Plötsligt blev han mycket sämre. I detta skede kom Bosson till oss. Han hade då 40 graders feber och var kraftigt öm i buken. Han röntgades och en kraftig förstoring av mjälten påvisades. Beslut togs att operera Bosson varvid det visade sig att hans mälte vridit sig runt sin egen axel. Mjälten opererades bort och inom en vecka var Bosson sitt gamla jag igen.

Fakta om mjältomvridning

När Bossons mjälte vred sig runt sin axel snoddes blodkärlen som går till mjälten. Trycket är högre i artärer än i vener. Artärblodet, som går till mjälten, lyckades på så vis ta sig igenom de snodda kärlen in i mjälten. Det venösa blodet, med lägre tryck, som skulle från mjälten lyckades däremot inte ta sig därifrån. Resultatet blev att mjälten stasades, det vill säga blod ansamlades i mjälten. Blodansamling orsakade den kraftiga förstoringen av mjälten.

Diagnos: Vätska i hjärtsäcken

När Peggy kom till oss var hon flåsig samt hade magrat av kraftigt under några veckor. Vid undersökningen upptäcktes att hennes puls var snabb och svag. Hjärtljuden var också mycket svaga. Peggys hjärta undersöktes med ultraljud varvid det visade sig att hon hade rikligt med vätska i hjärtsäcken, det vill säga i den påse som hjärtat ligger i.

En kanyl stacks in igenom muskulaturen mellan revbenen och in i hjärtsäcken. Vätskan i hjärtsäcken sögs sedan ut. Peggy, som låg platt på sida och flåsade när hon om kom till oss, började andas lugnare inom några minuter. Efter en kvart sprang hon glatt viftandes på svansen ut till bilen och hoppade in.

Peggy blev helt återställd. Här ser ni henne på utställning.

Fakta om vätska i hjärtsäcken
När vätska samlas i hjärtsäcken trycker det på hjärtat och hindrar hjärtat från att utvidgas. På så vis kan hjärtat inte fyllas med nytt blod. Hjärtslagen blir svaga och den drabbade hunden blir orkeslös.

När vätskan avlägsnas kan hjärtat plötsligt utvidgas och cirkulationen normaliseras omgående. Att suga ut vätskan ur hjärtsäcken får således patientens allmäntillstånd att omedelbart förbättras.

Många hundar, ff a golden retriever, får en vätskeansamling i sin hjärtsäck utan att någon orsak kan fastställas. När vätskan avlägsnats blir dessa hundar omgående friska. Bakomliggande orsak kan vara tumörer i hjärtat (vanligt på schäfer) eller en infektion i hjärtsäcken. På Peggy kunde ingen grundorsak fastställas och hon blev frisk efter att hjärtsäcken tömts en enda gång.

Plexus överarmsben med osteosarkom.

Normalt överarmsben.

Fakta om skelettcancer
Skelettcancer drabbar nästan uteslutande storvuxna hundraser från medelåldern och uppåt.
De sitter nästan alltid i ändarna på det vi kallar de långa rörbenen, d v s i skenben, lårben, överarms- eller underarmsben. Typisk för dessa tumörer är att de har ett aggressivt växtsätt. På en röntgenbild ser man hur tumöromvandlad benvävnad strålar ut i de kringliggande mjukdelarna. Tumören bryter även ner den normala strukturen i skelettet och får det att se ”malätet” ut.

Skelettcancer hos hund är ökänd för sin snabba spridning i kroppen. När tumörutvecklingen gått så långt att hunden får besvär har den alltid hunnit sprida sig. I USA har man försökt amputera det drabbade benet på hundar. Dottersvulster har dock alltid dykt upp på andra håll i kroppen inom några månader. I Sverige rekommenderar vi avlivning av drabbade hundar när en säker diagnos erhållits.

Lotus i gröngräset.

Diagnos: Malignt lymfom

Lotus kom till oss för att han hade fått stora knutor på halsen. Vid undersökningen hos oss fastställdes att det var hans lymfknutor som var kraftigt förstorade. Vi hittade även flera kraftigt förstorade lymfknutor vid hans bogleder samt vid knälederna. Ett vävnadsprov togs från en lymfknuta på halsen för mikroskopisk undersökning. Förstoringen av lymfknutorna visade sig bero på tumöromvandlade vita blodkroppar- så kallat malignt lymfom.

Lotus sattes in på behandling med cellgifter och inom ett par dagar var lymfknutorna nere i normal storlek. Lotus mådde utmärkt- det märktes inte på honom att han stod på behandling. Efter 4 månader blev dock hans lymfknutor plötsligt större igen- han hade fått ett återfall. Efter visst övervägande beslutades att ge honom en behandling med en annan typ av cellgift.

Lymfknutorna gick snabbt tillbaka även denna gång, men Lotus var inte sitt gamla glada jag. Han tålde helt enkelt inte den nya typen av cellgifter. Målet med behandlingen var att Lotus skulle ha livskvalitet och fungera som en normal hund. Vi försökte att hitta en fungerande behandling åt honom, men när Lotus fortfarande efter 6 veckor inte var glad och välmående beslutades att låta honom somna in.

Hannies sår 1 vecka efter operation.

2 månader efter operationen är såret helt läkt.

Diagnos: Mastocytom

Hannie kom till hos med en knuta under huden på insidan av sitt ena bakben vid hasleden. Prover från knutan visade att det var en elak typ av tumör- ett mastocytom grad III.

Typiskt för denna typ av tumör är att de är väldigt benägna att sprida sig i närområdet. Vid operation gäller det att därför att avlägsna tumören med mycket god marginal. Tumörens läget på benet var olyckligt så till vida att huden är stram i området. Det var således svårt att operera bort den med så god marginal som vi önskade.

Mastocytom tenderar att krympa genom behandling med kortison. Hannie ordinerades därför kortison under 14 dagar varvid tumören krympte påtagligt. Vid operationen som sedan följde avlägsnades tumören med god marginal. Efter det radikala avlägsnandet av mastocytomet räckte inte huden till för att såret skulle gå att sy ihop. Såret fick läka öppet med regelbundna omläggningar av bandage under drygt en månads tid innan det var helt läkt. Det blev en jobbig månad för Hannie efter operationen. Det är dock A&O att ta bort denna typ av tumörer med ordentlig marginal och slutresultatet blev bra- idag är Hannie helt frisk.

Sabina under operation. Kirurg Henrik Hedberg.

Diagnos: Främmande kropp i tunntarmen

Sabina kom till oss för att hon kräktes intensivt och mist aptiten. Hon utreddes med bland annat blodprov, röntgen och ultraljud varvid vår misstanke blev allt starkare om att ett främmande föremål satt fast i hennes tunntarm.

Sabina opererades varvid ett nystan med presentsnöre hittades hårt fastkilat i tunntarmen. Tarmen öppnades och snöret togs bort. Efter operationen var Sabina medtagen med feber och nedsatt allmän tillstånd. Hon fick stanna hos oss för fortsatt vård. Det tog 2 dygn innan hon blev sitt gamla jag och fick åka hem.

Fakta om främmande föremål som fastnar i tarmen
Vi får med jämna mellanrum in djur med främmande föremål som sitter fast i tarmen. Oftast är det hundvalpar och unghundar som satt i sig saker. Vissa föremål syns tydligt på röntgen varvid diagnosen är enkel. I andra fall har föremålet en sådan täthet att det inte kan skiljas från kroppens egna vävnader på röntgen. Ibland kan föremålet enkelt kännas vid undersökning av buken med händerna. På Sabina kunde vi varken se föremålet på röntgen eller känna det vid undersökning av hennes buk. Vid undersökningen med ultraljud såg vi en struktur som normalt inte ska finnas i buken. Med ledning av det fyndet beslutades om operation vilket visade sig vara ett korrekt beslut.